Idag händer inget speciellt ...en sån där slappardag...
Jag funderar mycket på livet i sin helhet när det är sånna dagar. Fram och tillbaka...vår ekonomi ,min arbetssituation, min hälsa, mina barn och så vidare. Allt måste bara ordna sig och det brukar det ju göra, till det bästa. Man måste bara kämpa på för man får inget gratis.
Det nya året ska innehålla mer träning, mer viktnedgång, ett jobb och kämpande med ekonomin. Men inget ger sig av sig självt, utan man får kämpa på om man ska få något.
Nu har jag fått i mig frukost 1 smörgås, 1 dl yoghurt och ½ glas mjölk = proppmätt :)
Det är så skönt att inte äta så mycket längre utan att äta normalportioner eller snarare mindre än normalportion. Jag vill aldrig mer komma tillbaka till mitt gamla jag. ALDRIG !!
Jag ser omgivningen runt omkring mig och ibland stöter man på människor som är i den storleken jag var innan och då får man verkligen en aha upplevelse om att man ALDRIG vill tillbaka till den tiden.
Jag hoppas också under 2011 att få iordning på min rygg och träningen går hand i hand med ryggproblemet. Så sund kost, träning kommer få min kropp och allra helst ryggen att må bättre.
Förresten en annan sak...jag tänkte på rollen föräldrar, barn. Man bör uppfostra sina barn men det får inte bli överdrivet när det gäller att köra med barnen eller klaga på dem. Jag kan vidhålla att jag kanske är lite för mycket åt det snälla hållet med mina barn, men jag tycker det är bättre än att man ska tjata dem till döds. Jag vet en del som kör med sina barn (inte bara vanligt hjälpa till hemma) och detta utan uppmuntran , alltså ingen liten slant för det de gör utan bara som en självklarhet att de ska göra det och det. Jag vet att det är nyttigt att hjälpa till hemma men det får finnas måtta åt det hållet också. Som jag sa så kanske jag är lite för mycket åt det snälla hållet, men jag tror inte mina barn lider så mycket av det. Ej heller andra i vår närhet lider av att mina barn kanske inte gör allt som jag säger jämt. Däremot säger folk ganska ofta att mina barn är så snälla och trevliga. Så jag tror ändå att det blir männsikor av dem också. De har blivit mer och mer hjälpsamma ju äldre de blivit och det där kommer bli bra. Då tror jag det är mer risk att man "tjatar" sönder sina barn. Barnen ska INTE vara rädda för någon förälder, det är inte meningen. Då är det något som är fel om barnen "ryggar" tillbaka då man rör sin arm, blir jämna i munnen då man bara tittar på dem...nej det är fel som fan.
Det är ingen i min direkt närhet som har det så som jag just precis skrev raderna ovanför men att en del är lite för stränga mot sina barn så kan det vara. Men det är ju min uppfattning.
Jag tror att man senare i livet får tillbaka från barnen om man har varit för sträng eller orättvis. De gör då tonårsrevolt.
Likadant har jag sagt till mina barn att ALLTID ringa hem hur onyktra de än blir. Man ser allt för ofta hur ungdomar inte vågar ringa eller gå/åka hem för att de är onyktra och det är SKAMLIGT av föräldrarna. Det tror jag är frukten av att ungarna märker av att det är en restriktiv syn på alkohol. Det sägs att det blir värre om barnen får smaka hemma....ok men är inte det som är hysch hysch mer roligt att testa??? Jag menar om du säger till ett barn: Det där får du INTE göra? Vad gör barnet då? JO den prövar just det där...varför ?? Jo för att morsan/farsan sa ju att jag inte får testa det och då måste jag se vad som händer om jag testar det....
Det är min åsikt men visst alla tycker vi olika. Jag säger inte att mina barn/ungdomar ska vrålsupa ihop med föräldrarna för det håller inte. Men att få smaka hemma är inget fel tycker jag. Sen måste man som förälder säga : Nu räcker det! Nu har du smakat på det!
Tur att man tycker olika.
Nog för mig idag. Det var lite reflektion från livet. Vi hörs snart igen
Ha en bra fortsättning på 2011 .
:) ChW
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar