Gott Nytt 2011 !!

Nytt år, nya förutsättningar. Nu lägger vi det gamla året bakom oss. Året 2010 har förändrat mitt liv helt klart. Jag genomförde en gastric bypass den 16 februari och det är det bästa jag gjort med mitt liv. Nu går vi in i ett nytt år 2011 och mina önskningar inför det nya året är att jag ska minska ytterligare minst 20 kilo. Jag har idag tappat 42 kilo och är oerhört nöjd med det också. Jag rör på mig mycket lättare och livet är så mycket enklare nu. Lägger ut lite bilder på mig före och efter.

 Detta trots att jag har fått en del ryggproblem men det blir bättre om jag bara ger mig den på att träna, och av den varan skall det bli mer 2011 !! Önskar till alla ett mycket Gott Nytt År !!

:) ChW

Det skrider mot jul...

Visst är väl december en härlig månad, då alla är förväntansfulla inför det som komma skall. Många barn är förväntansfulla och en del av oss vuxna är också förväntansfulla fast på ett annat sätt. Många av oss blir som barn på nytt. Jag är larvigt förtjust i julen och njuter av förberedelserna inför jul. Jag har nu bytt till julgardiner i köket och satt upp ljusstakar och jultomtar. På kvällarna brinner en brasa i kaminen och en mängd värmeljus är tända. Jag älskar levade ljus. Det ger en sån värme och harmoni.

I år har tyvärr lite av min julharmoni försvunnit lite i att jag har plågats av ryggvärk varje dag i princip 1,5 mån tid nu och det är mycket jobbigt. Detta kantat med jobbig ekonomi pga. min arbetslöshet och avsaknad av ersättning både från akassan och från andra håll under visserligen en kort period men det räckte för att gräva ett ganska stort hål som sedan har varit otroligt svårt att lägga igen. I samband med att jag fick mitt förra jobb så kunde jag täppa igen en massa stora hål men jag hann inte mer än det förrän det var dags för en ny arbetslöshet och pga felaktigt ifyllda blanketter och försenade blanketter samt lång handläggningstid på akassan så blev min ersättning försenad :( 
Min glädje i det hela är min underbara familj, mina helt otroliga vänner och mina underbara katter. De som finns omkring mig om dagarna är mina små fyrbenta djur, mina underbara katter.


Zeus



Sussie och Missan och i bakgrunden Zeus

  De kan trösta,prata med en hela dagarna om man behöver. De är grymt omtänksamma och visar oändlig kärlek i alla väder <3 . Min familj delar jag allt med och vi finns där för varandra varje dag. Min egen familj, min underbara mamma, pappa, syster, bror och svärmor.  Den kärlek vi ger varandra är oersättlig. Mina vänner skulle jag inte klara mig utan . De finns där och stöttar,peppar osv i alla väder och det är grymt att känna att man har dem. Tack för att ni finns.

Jag och min familj har haft äran att träffa massor med fina Leksandssystrar och bröder på vår Leksandskryssning och alla underbara hovkeyresor. Tre av dem som betyder något aldeles extra är dels tokiga masars ordförande Tina. Du är en helt enastående person och betyder oerhört mycket för mig och min familj. Två andra är Gun-Gerd och hennes son Leonard från Åland. De kommer och hälsar på oss snart och det ska bli så roligt. Leonard peppar mina söner i sin innebandy och en hel del annat också. Han är helt klart en förebild för dem och en härlig kille på alla sätt och vis. Gun-Gerd har kommit att bli min fina vännina. Vi peppar varandra i olika jobbiga stunder. Leksandssyster och bror det ska bli enormt roligt att ha er här.

Här hemma har jag också en hel drös med fina människor runtomkring mig : Becca, Anna, Mija, Sarah, Anette, Ulle osv osv  svårt att nämna alla men ni ska veta att ni är alla mycket speciella och betyder otroligt mycket för mig.
Sist men absolut inte minst har jag mina släktingar i Trollhättan . Min underbara svägerska Barbro och hennes kille Hans. Ni är otroligt snälla och goa människor. 
Till allihop som syr ihop min vardag säger jag : Love you !! Utan er skulle jag inte bli hel <3
Det är dessa människor som gör livet värt att leva och att man orkar .

Idag ska jag för 6:e gången besöka min kiropraktor för att jag är ju som sagt inte ok i ryggen ännu. De tror att denna ryggvärk beror på min viktminskning. Då fett försvinner runt ryggraden och bäckenet så måste mina otränade muskler hålla bäckenet i skick och det är de för otränade för att göra. Det blir att träna muskler ! Börjar så smått med mina övningar jag fått av kiropraktorn, kombinerat med simning och vattengympa så ska det väl kunna bli bra hoppas jag. Bara att komma igång med träning oxå.

Går ut på mina promenader gör jag iallafall så ofta jag bara kan, helst varje dag. Det borde väl stärka min rygg lite grann iallafall. På mina promenader tar jag fina vinterkort. Håll tillgodo till nästa gång vi hörs.

Ikväll blir det Holavedens salonger och det är bland annat min sons klass Hotell och Restaurang som ska bjuda oss på jättegod mat och Esteteleverna som uppträder, det ska bli mycket kul, men först kiropraktorn.

So long

ChW :)

Sjukvården...

Hurdan är den i Sverige 2010 ??
Ja jag vet inte vad jag ska svara på det....det är väl tur vi har sjukvården och man förundras över hur de kan operera osv ibland, men allt för ofta blir man jävligt besviken!!

För ca 5 år sen skulle jag bli sjuk i gallsten, det var jobbiga hemska smärtor och då man fick anfall var man mer eller mindre helt utslagen. Akut åkte jag in 2 ggr. Första resan var med ambulans från Trehörna till Linköping trodde ialllafall jag då jag visste att Motala var stängt så sent på natten. Ambulanschaufförerna däremot var helt inställda på att vi skulle till Motala..tills de fick reda på via comradion att det var stängt i Motala och att de fick åka till Linköping. Väl ute på 32:an var jag aldeles slut efter att ha spytt 3 ggr på den krokiga vägen, baklänges (har svårt att åka baklänges än mindre på krokig väg). Sen så var det lättare att koppla av trots smärtorna...de hade klingat av lite granna för att sen komma tillbaka lite igen. Efter 1 timma ungefär var vi i Linköping och jag vart lagd i ett rum där blodtrycket kollades automatiskt. En galen liten gubbe kom in till mitt rum och frågade om jag ville ha något...??? Nej det är bra du kan gå nu sa jag...jag vart lite rädd för han..Han var nog en liten jobbig patient de hade i Linköping...hehe. Sedan vart jag omhändertagen iallafall och var utkörd till en sal där vi var 4 st på salen. Dropp sattes och jag fick informationen att jag skulle opereras direkt på morgonen i och med att jag hade så mycket bekymmer med gallan. Skönt tänkte jag, att bli av med detta problem. Det kom en kille och ritade ut på magen vart de skulle gå in med instrumenten. På kvällen fick jag duscha och på morgonen skulle jag också duscha. Nu var det definitivt, nu skulle jag bli av med gallblåsan, så skönt !

Nästa morgon vaknade man upp och var både nervös för operation och glad för att få det gjort ! Om sanningen ska fram så hade jag inte sovit så jättemycket på natten för jag hade grubblat och tänkt rätt mycket. Det var dags att duscha på morgonen, det var lite flyktigt med klockslaget för operation men det skulle bli av under morgontimmarna så jag gick och duschade, jag fick med alla kläder som skulle på inklusive de snygga strumporna ;) .
När jag hade duschat kom två karlar in i rummet, det var den läkaren som hade sagt att operationen skulle bli av plus chefsläkaren. Jag kommer inte ihåg så mycket av vad de sa utan de dillade om att de inte vågade operera mig pga min stora övervikt och att operationen skulle blåsas av !!!! Hela min värld rasade samman!! Jag vart så besviken så jag har inte ord för det ...Chefsläkaren gick och min läkare skulle prata med mig....nu hade jag svårt att hålla tårarna borta kan jag säga...
Den läkaren jag nu hade framför mig var säkert duktig som läkare men han tyckte nog inte om överviktiga...Han pratade såå mycket om överviktsoperation så jag trodde han hade provision eller nåt. Det skulle göras i samband med galloperation och i Norrköping istället för de vågade inte söva mig i Linköping eftersom jag var så fet som han sa....och de visste inte heller var de skulle lägga mig eftersom deras britsar bara höll för 140...jag var nära att säga : Lägg mig för fan på golvet då, jag ger väl fan i var ni lägger mig bara jag får opereras...!! Jag insisterade om att jag kunde gå ner själv, jag hade ju redan då gått ner lite men då sa han att man klarar inte det om man är så sjukligt fet som du är....jag trodde jag hört fel..men icke det var det han precis sa..och han fortsatte med att säga att jag skulle gå en säker död till mötes om jag inte gjorde operationen.
Läkaren hade gått....jag skulle få åka hem.Jag ringde till Affe som vart både besviken och ledsen för min skull. Efter att jag pratat med Affe satt jag på sängen en stund och grät. Jag ringde på hjälp för mitt dropp var slut. De kom in och sa att de skulle komma ett par gånger, sedan gick jag ut i korridoren och satt där och grät. Ingen såg mig eller det rätta var kanske att ingen ville se mig, de bara sprang fram och tillbaka. Jag gick återigen in på mitt rum och ringde Affe och sa som det var att ingen brydde sig. Affe vart förbannad och ringde upp till avdelningen och tala om som det var. Det dröjde inte...om jag säger så innan det kom en tjej och tog bort droppet, nu skulle jag äta och sen åka hem och en taxi var beställd nere i entrén...Hon frågade också om jag kunde lämna mitt rum så andra kunde komma in. Jag svarade bara ja....jag var så paff...var det såhär man behandlade människor i dagens sjukvård, i så fall är det beklämmande.

Jag var ändå rätt svag efter att ha gått på dropp och att få vanlig mat direkt kändes också lite lustigt måste jag säga. Ännu mer förvånad vart jag när jag sen bara skickades iväg till taxi nere i entrén svag i benen och dåsig...men men . Om sen taxin hade kommit utsatt tid var ju också bra...den kom 30 min sent...och då var jag trött kan jag intyga.

Folk tyckte att detta inte var klokt som denna läkare sagt till mig och som jag blivit behandlad...men man orkar inte anmäla.. jag mådde jättedåligt av det denna doktorn hade sagt att jag skulle kunna dö av min fetma när som helst och att operation var enda utvägen och operationen skrämde mig. Jag kunde inte sova på nätterna för jag hade dödsångest , jag vaknade av att jag kippade efter andan...det var skitläskigt.
Jag bestämde mig för att ringa upp till Norrköping dit läkaren remitterat mig...och fick där prata med en jättegullig tjej. Jag sa till henne att jag var livrädd för magsäcksoperation och hur läkaren sagt och hur jag mådde. Det hon sa (kommer inte idag ihåg vad hon sa exakt) det lugnade mig och det var som om någon lyft en stor sten från mitt bröst , det var en befrielse. Tack vem du nu än var, jag kommer inte ihåg ditt namn.

Det dröjde ett tag och jag fick åka akut in igen, den gången var mina värden uppåt väggarna och det var den gången Ödeshögs vårdcentral som skickade mig vidare med remiss till Linköping och mina levervärden var galet höga sa han. Därmed styrde vi vår kosa till helvetessjukhuset i Linköping, där jag blivit så illa behandlad förrut.
Detta var en kort tid innan jag hade en tid till Norrköping för besök.Jag kom in på akuten och då var det läkarstudenter där och en utländsk kille som var född i en familj där både syster,bror och pappa var läkare samt mamman jobbade på medicinskt labratorie kom fram till mig och frågade om han fick vara med mig under mitt besök hos läkaren, javisst sa jag det går bra. De hade väl det som en uppgift liksom. Han var snart färdig läkare sa han och jag berättade kort om den läkaren jag haft sist jag var i Linköping och sa till han att jag hoppades han skulle bli en bättre läkare. Han tyckte det var beklämmande att de kunde beté sig så. Jag kom in  och de tog nya prover på mig och sen fick jag vänta lite till läkaren kom. Det var en kvinnlig läkare (tror hon var från något öststatsland typ Polen,Tjeckien e.d. på hennes uttalsaccent). Hon började med att ha en telefon i fickan på läkarrocken som ringde och hon gick i och för sig utanför dörren och svarade, men jag tror ändå inte man får ha mobil på en akut...på vissa ställen på sjukhuset vet jag att man får ha det...oavsett så sänkte det mitt förtroende för henne som läkare. Hon sa sen : Jag tycker dina värden ser bra ut att du kan åka hem, det är ingen fara. Jag kunde då inte hålla käft utan frågade : Jaha så de har gått ner så pass sen Ödeshög då sa jag. Ja det ser bra ut nu och du kan  åka hem sa hon. Jag sa envist: Men du ser väl vilka höga levervärden jag har och de har ju inte gått ner, sa jag som hade tjuvkikat på hennes papper när hon var ute när telefonen ringde.  Hon tittade ner på sitt papper och bläddrade och såg att värdena var densamma som i Ödeshög varpå hon sa: Det är likabra att du stannar ! Jaha så nu ska jag inte åka hem då sa jag retfullt. Nej du stannar , sa hon återigen. Fan , så trött jag blir, måste jag få bli utsatt för alla idioter !!
Jag fick ligga nere på akuten väl länge och Affe var tvungen att åka hem till barnen. Läkarstudenten var kvar och gick senare än Affe. Han frågade flera gånger om det var ok att han gick och jag sa att det var ok. Han önskade mig lycka till och jag önskade han lycka till som läkare och sa till han att han skulle undvika att bli som denna och min förra läkare. Till slut blev jag inlagd på ett rum nere på akuten. antagligen hade de inte plats uppe på avdelningen. På morgonen vart jag uppkörd till avdelningen och jag frågade om dennes läkarens namn som hade behandlat mig illa sist och jag sa också att han rör inte mig igen, varpå sköterskan svarade att han inte var kvar utan hade en utlandstjänst.
Läkaren som kom och gick ronden var jättetrevlig. Han sa att jag skulle opas nästa morgon. Då berättade jag om förra gånge jag var där och hur läkaren hade sagt. Han berättade då för mig att han även nu la in en brasklapp men inte för att jag var tjock utan för att det kan komma in väldigt mycket akuta fall fred,lörd kvällar och att det förmodligen var så gången innan också men att det var smidigare att säga som de då sa...men jag är rak och ärlig sa han och säger som det är att det kan bli långa köer med akut att vi måste flytta på andra operationer och du har ju snart din planerade operation också sa han. Ärlighet det är mer min grej än falska äckliga typer.


På morgonen vart jag uppkörd till en avdelning och ett rum där vi var 4 st på samma rum. Jag fick återigen duscha och hoppades på att jag skulle bli opererad, men även denna gång vart det uppskjutet. Denna gång var det inte så farligt ändå för läkaren hade trots allt varnat mig (att han var mer rakryggad än den andre läkaren sist gjorde det ännu lättare) och att jag ändå trots allt hade en planerad operation på Vrinnevisjukhuset om någon månad gjorde det också lättare. Han sa att han ville att jag skulle vara kvar så att mina värden stabiliserade sig , de hade ju trots allt gått ner lite och hade jag en planerad operation i Norrköping så skulle jag vara glad över det för då förbereder de också bättre än vad vi akut kan göra sa han. Han var helt underbar den läkaren. Som natt och dag verkligen mot förra läkaren eller vad man nu kallar det. Dagen efter fick jag lite mer ordentlig mat än dag 1 men det berodde på att läkaren inte bara ville skicka hem mig utan att han såg att värdena hade stabiliserat sig och det hade de dag 2 och jag fick åka hem efter lunchen. Jag fick även denna gången gå ner själv, fast nu hade jag ju inte precis haft dropp utan hade stärkt kroppen lite och ätit vanlig mat.

Sen hade jag inget mer ordentligt anfall innan jag skulle opereras i Norrköping utav doktor Kalev Teder. När jag skulle få tiden för operation så kom ett papper innan från Norrköping och Vrinnevi att jag skulle in för strålning av en cysta i magen !!! Jag hade gjort en lapaskopi tidigare i Motala och då hört doktorerna och sköterskan nämna något om cyst någonting så nu vart jag mycket orolig att det var något jag inte fått reda på eller så...:(
Detta var en fredag och vi får posten sent så jag fick ingen tag på för tel.tiderna hade gått ut. Jag försökte förklara att jag var orolig och inte ville tänka på detta hela helgn utan få tag i någon sköterska. Jag menar klockan var väl typ tre och någon borde ju ha varit kvar . Även om deras tel.tider var slut så var jag ju en mycket orolig patient som någon kunde ringa upp till tyckte jag ! Men , nej ! Deras teltider var ju som sagt slut !! Jag fick vänta helgen och ni måntro att detta ältades i mitt huvud. Hade jag cancer i magen....gick det i så fall ta bort och man blir frisk????? Många frågor välde fram..
Måndag morgon och jag ringde . Damen jag pratade med kunde inte förstå...hon skickade mig vidare till huvudansvarig och hon kollade upp detta och vet ni vad hon sa??? -Det har gått till fel person, släng det bara!!! Inte ett enda ord om att de bad så hemskt mycket om ursäkt och den oro de åsamkat mig??!! Nejdå...inte alls . Man blir mållös över folks brist på empati !!

Nu hade jag ialla fall fått rätt kallelse med tid för operation. Jag skojade och sa att man vet kanske inte...de kanske tar fel på mig och någon annan de verkar inte ha så stor koll vilken operation den ena eller andra ska göra...Hela familjen följde med mig till sjukhuset och sa hejdå och kramades och pussades. När de gått fick jag gå in till en sköterska och ta prover och få reda på hur operation skulle gå till. Sen fick jag eftermiddagen fri. Jag duschade och förberedde mig på kvällen . Sen försökte jag sova så gott det gick. På morgonen duschade jag igen. Sen förlöpte operationen som inte tog så lång tid alls. Jag vet att jag var så glad att det vart titthål endast. Den gången ångrade jag inte att jag inte hade valt att göra Gastric bypass utan bara gjort gallstensoperation. Jag fick vara där någon dag och därefter fick jag åka hem. På Vrinnevi har jag INGET att klaga på. Sköterskorna var gudomliga och rara. Endast de som sänder ut lapparna till kallelse är jag lite sur på, inte att de skickar fel för visst det kan väl hända, det borde inte få hända men den mänskliga faktorn kan ju ha varit frame, MEN att inte be om ursäkt ens är MYCKET dåligt !!

Sen dröjde det tre år, tre goa år då jag kunde äta igen och jag gick upp det jag innan gått ner + lite till... hmm
Nåja det var ju så det fungerade och idag ska det inte fungera så för det hjälper mig operationen med. Min andra operation som jag då var tvungen att smälta i 3 långa år innan jag fattade beslutet. Men jag tror det är bra att ett sådant livsavgörande beslut får mogna fram. Många idag gör denna operation för "lättvinligt" tycker jag. Många förstår nog inte vad det innebär utan använder den som en skönhetsoperation. Man måste förstå alla risker som det finns under och efter operationen. Sedan måste man förstå att operationen är bara ett "verktyg" för din viktminskning. Man ska inte tro att operationen gör allt åt dig utan du måste ställa om ditt liv helt och hållet. Jag kanske får många emot mig nu men den risken tar jag då.Jag tycker att operationen ska vara till för dem som har kraftig övervikt, de som känner att de har för mycket att gå ner så de inte klarar det själva. Jag tycker det är illa när folk som inte har mer än kanske 15-20 kilos övervikt gör denna operation. Låt säga en person som väger runt 98 kg och är runt 1,65 i längd. Då har du ett BMI på 36 och är på gränsen för många sjukhus gräns för att få operation. Jag kan bara säga såhär att när jag vägde 93 kg med min längd 1,67 mådde jag förbannat bra och det är det MINSTA jag vägt som vuxen person !! OM jag ville gå ner i vikt fanns operation inte på min karta !! Det är som jag ser det en för drastisk metod att ta till om man inte väger mer, om man nu inte har någon allvarlig sjukdom som gör att det måste till en operation. Jag kan säga som såhär, när du väger 162 kilo på 1,65 lång då är livet definitivt inget kul! Du har det jobbigt för varje steg du tar :( Ryggen värker, knäna värker och du mår allmänt piss. Jag tycker det är slöseri med våra skattepengar att låta folk med för lågt BMI få en sådan operation, man kanske kunde få hjälp med kosthållning istället eller någon annan hjälp som inte är så drastisk som operation. Som sagt nu kommer jag kanske få många emot mig som opererats precis vid den gränsen för BMI men det tar jag då!! Jag måste ju få tycka som jag vill.

Jag gick iallafall till min vårdcentral och min husläkare sa: Jag har bara väntat på detta Charina att du skulle ta detta beslut, men det var tvunget och komma från dig själv. Jag fick alltså remiss till Norrköping , idag är jag glad att jag inte fick operationen för de opererar mest med öppet snitt. Det var iallafall lång väntetid i Norrköping och då åberopade jag vårdgarantin hos vårdlotsen (en enhet som hjälper till när man inte vet sina rättigheter i princip) och önskade Ersta sjukhus och mitt ärende skickades dit.

Jag fick sen en tid inom 3 månader, närmare sagt i november. Jag var nervös inför denna tid givetvis med all rätt. Jag fick reda på att en tjej på forumet (http://www.viktop.se/) hade tid ungefär samtidigt som mig och vi började prata den tjejen var där ca 1 vecka före mig. Vi hade bedstämt att hon skulle försöka prata med läkaren eller någon sköterska att vi skulle få operation samtidigt. Hon hann aldrig säga till om detta men när jag åkte så snackade jag med sköterskan och hon sa att de skulle försöka fixa det. Jag fick ta prover, prata med dietist och med läkaren. Och jag vart godkänd för operation !! Så lycklig jag var. Sen var det bara att vänta, vänta och vänta. Sen fick vi tid Eva och jag för operation den 16 februari , jag kl 8 och hon 8.30 men vi följdes åt på morgonen. Resterande av min operationsberättelse finns här på bloggen detaljerat beskrivet om operationen.

 Idag har jag gått ner 40 kilo och är oerhört nöjd men det enda som jäckar mig är mitt ärrbråck på magen och mitt diskbråck med påföljande ischias . Det förstnämnda har jag varit på vårdcentralen för nu och fått remiss till Motala och där beslutade kirurgen att jag skulle vidare till Norrköping bara för att de opererar de med högre BMI där och det vet jag ju :) . Det var en helt underbar läkare där i Motala han satte patienten i främsta rummet. Läkaren sa att mitt Bråck var 7 cm långt och 3-4 cm brett, så han förstod att jag led av besvär från det. Jag får trycka tillbaka tarmen då den ramlar ut. Ibland är det stenhårt att det knappt går att få tillbaka...usch det är otäckt. mitt diskbråck och ischias hoppas jag ska gå över utan att operation behövs.

Kan också säga att jag i somras var inne på akuten på semestern efter att jag hade glömt mina tabletter hemma och det var lögn att få tag i dem så vart jag sjuk ordentligt. På morgonen då vi skulle åka hem fick jag kramp i ischiasnerven och kunde inte knappt gå ej heller kissa och bajsa. Jag hade inte under hela semestern kunnat sitta utan hade ätit i husvagnen i bädden. Mina familjemedlemmar gav mig maten genom fönstret när de satt i förtältet. Jättekul - NOT ! innan denna budgetambulansbil kom (kallas bårbil och nej det var inte begravningsbyrån som kom) så var det ett jävla strul. Sköterskor sa att jag skulle vänta på att föraren började sitt jobb i Mora vid 07.15 och då var vi 6 mil därifrån och kllockan var vid tillfället 06.30 . Alltså skulle jag vänta trekvart innan han ens började åka och sen skulle det ta 45 min för han ner till mig och sen skulle vi till Falun och det är 4-5 mil dit....ni förstår kanske frustationen från en person som har jävulskt ont. Att inte skicka ambulans direkt var idiotiskt. Vi fick ändå byta 2 mil från Falun för föraren tyckte jag hade så ont så han var tvungen att byta för jag skulle få smärtis. Då kröp det fram att den hade varit upptagen förrut !! Ok ny bil och jag tänkte åhh nu få jag smärtis men icke de pratade med sjukhuset och de ville inte att de skulle ge mig det i bilen. Varför böka med att byta då ??? när jag sedan kom till lasarettet fick jag ligga och vänta på att få smärtis i ca 1 tim till !! och de mätte min urinblåsa och jag hade 6 dl i den !! Undra på att jag hade haft ont eller !! Sen barmhärtigade sig en sköterska över mig och jag fick morfin... Åhhhh det var en befrielse !! 5 min efter det kunde jag kissa. Läkaren konstaterade diskbråck på mig..och hade det varit så att jag trots morfininte hade kunnat kissa så hade det blivit operation inom 48 timmar sa han....


Viktnedgång och träning är det som är bra och viktnedgången har jag ju och träning har jag börjat gå hos sjukgymnast så det blir nog bra.  Har nu fått problem med att mitt bäcken har blivit extremt rörligt. Detta tror de beror på min viktnedgång att fettet runt bäcken och ländrygg som förrut stöttat upp är borta på kort tid och musklerna är inte tränade. Jag får ej heller komma igång och tokträna nu när ryggen är ond utan bara små övningar har jag fått. Jaja det blir väl bättre. Går hos en kiropraktor nu, hon är superduktig men inte ansluten till sjukvården så det blir dyrt..
Min historia om mina operationer hittils och hur jag tycker vården fungerar. Jag har valt att inte anmäla trots att jag blivit felbehandlad av folk inom vården, man orkar inte bråka då man är svag. Fast jag borde gjort..de kan ju bara fortsätta annars. Så vad jag tycker om vården i sin helhet är att den ändå är relativt bra ändå, man har ju fått bra operationer och proffsig sådan när det gäller GBP, det andra är väl rent vanliga, rutinmässiga operationer. Men jag tycker lite uppsträckning till dem som bara reagerar utan empati för folk om det händer nåt misstag. TA DÅ DITT ANSVAR OCH BE OM URSÄKT OM ETT PAPPER EX. HAMNAT FEL SOM I MITT FALL !!

långt var detta men det var vad jag tycker och min historia om läkarna hur de betett sig mot mig och det finns säkert massor fler varje dag so blir illa behandlade, det är därför jag skriver som jag gör !!

bye :) ChW

Tala är silver, tiga är guld.......

med andra ord är det bäst att hålla tyst...Det har jag fått erfara nu. Men en sak som retar mig massor är att  vissa öppnar käften för att sen göra narr av den som sagt samma sak som de själva sagt ?!?!? Folk är fanimej helt otroligt självgoda och egenkära.

Detsamma gäller att ha empati för andra människor som har det jobbigt/svårt i vårt samhälle (jag vet att vi inte kan hjälpa alla men om alla gjorde lite så skulle samhället se bättre ut ! ) och då menar jag om ett barn har det svårt så kanske man måste visa att man är medmänniska och bry sig om det barnet. Det lilla man kan göra, gör kanske en jättestor skillnad för barnet.

De flesta tänker bara på sig själva ungefär som : "Bara jag har det bra så bryr jag mig inte om andra som har det svårt, de får sköta sig själva." "Börjar man ge dem saker eller bry sig så tar de vana på det och utnyttjar det" MEN HERREGUD ! Det är ett oskyldigt barn vi pratar om som inte valt sina föräldrar eller den familjen de föddes i och som lever i ett helvete !! Vi måste hjälpas åt att hjälpa dem !! Vem ska annars hjälpa dem om inte vi gör det ??? Vi måste agera medmänniskor !!
Visst är det tragiskt vilket samhälle vi har byggt upp. Förr var det annorlunda då brydde man sig mer om andra människor. Undra just vad som har hänt i vårt samhälle...

Samma sak är det med en person jag mötte för ett tag sen. Vi diskuterade om detta med att en del inte har arbete och har svårt att få en inkomst. Vi pratade också om detta med bidrag man kan få om man har det svårt. Då sa personen: Jag tycker inte att det ska finns socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag osv. för de som inte kan försörja sig själv ska inte få sån skit, det kostar bara samhället en massa pengar till folk som inget vill göra !!  Varpå jag frågade : Hur ska de då försörja sina barn och sig själva ? Svaret jag då fick var: De får väl panta burkar eller nåt !  MEN HALLÅ !! Är man född bakom en vagn då eller?? Hur kan man vara så känslokall ??

Nu har jag iallafall fått skriva av mig lite och mår då lite bättre iallafall. För som ni vet när man är bland folk gäller :  Tala är silver, tiga är guld !!

För att skriva om något om min vardag så har jag fruktansvärt ont i min rygg stundtals och då främst på förmiddagarna. Har varit hos kiropraktorn och hon rättade till att jag var sned i bäckenet. Sen var jag också nere på foten för att kolla upp mina inlägg i skorna hos en sjukgymnast som de har där. Hon gav mig tips på vilken motion som var bra och skonsam för mig. Hon kollade även upp mina inlägg i skorna så att de inte hade blivit fel nu när jag har gått ner i vikt. Men det visade sig att de satt perfekt. Det var ju underbart att få veta så slipper man tänka på att det kanske är felet. Jag har också gått 3 ggr till en sjukgymnast och ska fortsätta där tills jag blir bättre och sen vet jag inte..jag kommer nog börja på hans gym. och träna upp kroppen.  På onsdag ska jag återigen till kiropraktorn för att det känns inte rätt i ryggen än. Det gör ont på höger sida. Vi får se om hon kan hjälpa mig .

Nu är det godnatt och slut för idag

ChW

YES YES YES minus 40,1 kilo !!!

Gu va skön känsla detta va kan jag lova er! Jag har nått ett delmål som är mycket stort för mig ! Jag har aldrig förrut tappat så många kilo. Det känns dessutom helt otroligt skönt i kroppen att tappa så mycket vikt. Allt är så mycket lättare. Att gå, springa, simma,böja sig, sitta i plaststol, få på sig bälte i bilen osv osv är SÅ mycket lättare ! Nu har jag 2,3 kilo kvar till nästa delmål .

Idag ska jag bara gå här hemma och "skrota". Jag ska dammsuga, skura och plocka undan lite. Sen kommer kanske brorsans flicka och Affe ska hjälpa henne med hennes vinterdäck så hon åker säkert bästa syskonbarnet mitt <3<3 . Hon ställer upp på oss och kommer ibland och hälsar på. Henne och min syster har jag bäst kontakt med och det känns jättebra !

Kattungarna växer och frodas och de får mer och mer olika egenskaper. Blir olika personligheter, det är helt otroligt. Jag har namngett dem nu iallafall och de har fått olika färger på sina band om halsarna. För ibland är det svårt att se skillnad på dem ska jag villigt erkänna. Namnen jag gett dem är hankatten: Zeus honkatterna: Sessan (för hon är så liten och tunn och beter sig som en liten prinsessa med allt vad det innebär.Väldigt försiktig i hur hon vågar komma fram så man får klappa henne men det kommer mer och mer) Sussie (den näst största honan. Lite mer orädd men ändå inte någon kelkatt), Missan (den största av honkatterna och mest kelig. Hon älskar att gå under täcket och sova, mys,mys) . Ja som ni märker börjar de liksom ingå mer och mer i familjen och de börjar bli lättare och lättare att sköta då de har börjat kunna gå ut lite nu. Det ska bli skönt när de är helt "frigående" och man bara kan släppa ut dem då får de leka av sig ute istället. Just nu kan det bli lite "livligt" när alla 4 ska klättra i gardiner, kliva i fönstrena, jamar för att de vill gå ut, springer som om det vore en E4 på golvet mm mm . Men visst är det roligt och det har sin charm.... :) goa är de iallafall så det förslår.

Ha en bra dag

ChW

LTJD...

Ja det är jag verkligen och kommer så förbli. Men jag blir ledsen på folk som inte kan låta LIF få växa från grunden nu och ge det tid utan miljonärers pengar. Vi supportrar har blivit tillsagda att LIF kommer ha ett annat tänk nu i sitt lagbygge och att vi vet inte vad detta laget kommer att stå till 100 % i år utan vi måste ge dem tid nu och förståelse. JAG  VET att vi Leksingar är "luttrade" och har fått ta mycket skit. MEN vi måste förstå att den metod som LIF använt innan har inte fungerat och att de måste pröva med annat...eller tycker de som gnäller att det skulle varit ok att ånga på som förrut med stjärnspelare som inget gör för laget och sen inte gå hela vägen igen och ha ett STORT minus i budgeten och kanske en osäker ekonomi i framtiden och framför allt en STOR besvikelse när KS är slut varje år?  Jag vet inte hur folk tänker men hade vi satsat så som vi gör nu (bygga upp på flera år) för 4 år sen,  så hade vi kanske varit i ES nu...

Visst är jag oxå bitter för en förlust mot både Malmö och Växjö men det är lag som ligger högt upp och dem får man inte släppa in så lätt som vi gjort i dessa 2 matcher. Men vi får inte glömma att vi saknar: Hermansson, Kollar, Grand-Pierre och Olimb det är väldigt bra spelare och är givetvis ett avbräck för laget.
Nog om hockey, de får se till att vinna nästa match så är vi på rätt bana sen och att de som fattas kurerar sig och kommer tillbaka, vi behöver dem.

Helgen har varit lugn och trevlig. På Lördagen begav vi oss ut i Trehörnaskogarna och kollade på Rally det var trevligt trots ihärdande regn. Jag fick min dagliga dos av promenad :) i skogsmiljö. Denna veckan som varit har jag även börjat på vattengympa det var jätteskönt kan jag lova. Idag Söndag sov vi länge och sen gick vi upp för att äta en god frukost. Kattungarna var ute och rännde lite idag för andra dagen. De börjar bli duktiga på att komma tillbaka och det gillar vi :) . Efter frukost och lite slappande körde vi in grabbarna till träning i Tranås  och sen hem och gjorde middag . Helgen har gått fort och nu stundar ny vecka med nya utmaningar. På tisdag ska jag iväg på ett möte på kommunen så får vi se vad det ger ;)
Imorgon stundar veckans invägning och vi får se om jag nått mitt mål :) hoppas hoppas !! Nu till skönhetssömn bye bye

ChW :)

Mor och dotter dag...

Idag har jag och mor varit ute på strapatser. Det är alltid lika trevligt och vi får tid att prata och bara vara med varandra. Mamma verkar också bli glad att vara ute på vift med mig. Fått mycket gjort idag, det känns skönt. Fixat med tröjor till Affe, han måste ju ha lite fint när vi ska på fest på lördag. Även ordnat med present till festen.
Grabbarna och några klasskamrater ska lana här framöver så jag har ordnat med CS åt mina grabbar så de kan vara med och spela med de andra grabbarna i gänget. De ska vara här i Walles rum och lana får väl se hur det går...de brukar vara riktigt trötta sen dagen efter....undra på det då de sitter uppe hela natten !!
Vi var och åt idag mor och jag också...vi var på folkets park i Mjölby och åt lunch, det kan jag varmt rekomendera det är mycket fint där och till bra pris.
Sen hjälpte jag mor med att ordna en present som hon också skulle ha till helgen. Min brors barnbarn Kevin fyller år. Vi hittade lite fina saker, hoppas att han blir glad åt det :)

Nehej nu är hjärnan trött och jag känner att kroppen måste få vila. Imorgon bär det av till trygghetsrådet i Motala till min jobbcoach får vi se vad hon har att erbjuda, kanske får man lite nya ideér. Jag har lite ideér själv också, vi får se vad hon tycker om dem.

Ha det

ChW

Kissemissarna...

Hona grå/svartrandig

De båda svarta kissemissarna som fått nya hem <3

Hona grå/svartrandig

Här har det varit kissemissar för hela slanten sen de föddes i princip och de har kostat en del men det gör inget <3 . I fredags levererade vi iallafall 2 st svarta. En i Mjölby till en tjej som känner min f.d arbetskamrats tjej. En jättegullig tjej som är djurvän, det lyste djurvän om hela henne. För mig betyder det ALLT att kattungarna får ett bra hem. Den andra kissen levererades till en tjej och hennes kille i Tranås och även där kändes det helt rätt. De var så måna om kissen och det känns som sagt otroligt bra !

Jag undrar en sak: hur är folk funtade som kan göra en så känslolös sak som att gräva ner levande kattungar i skogen att självdö av kvävning under jorden. Sånna människor skulle få uppleva samma panik som kattungen gör i den stunden då de inte kan andas. Jag är verkligen mån om mina kattungar och det viktigaste för mig är att de kommer till ett kärleksfullt hem där det är lugnt och bra för dem. Det jobbigaste var i går då vi kom hem med en tom transportbur som vår Selma sett att jag lastade in dem i tidigare. Hennes ögon sa mer än 1000 ord. Hon såg tom och ledsen ut i blicken. Hon sa inget..hon jama inte hon bara letade och gick runt. Jag tyckte så synd om henne och led med henne.. :(  Idag har det varit bättre. Hoppas även att kisseungarna har det bra på sina nya platser och inte saknar sin mamma och att kunna söka tröst i att "tutta" på mamma.
Jag betvivlar absolut inte hemmen de kom till utan jag tänker bara om de saknade sin mamma igår kväll och idag när stunder kommer och de ska vila och söka tröst..

Idag har vi varit på fotbollsavslutning i Sommen och det var mycket trevligt. Grabbarna fick diplom och vi fick fika. En del fick träningspris och utveckligspris. Därefter åkte vi till Ödeshög och vi tog med dubbla bilar efter att vi blivit ombedda att ta med det. Trodde länge vi skulle behöva köra med dubbla bilar men det kom föräldrar som ställde upp och följde med och skjutsade som tur var.
Grabbarna kämpade tappert men det var för svårt för dem. Resultatet blev 5-0 till Berg, men de kämpade som sagt jättebra. Alexander fick en innebandyboll på nära håll rätt i ögat och det är fortfarande rött och svullet. Jag vart ganska rädd till en början men när jag såg att han kunde se och att värsta smärtan gick över så vart jag lugnare...
Affe och jag passade på att åka och handla lite mat till kvällen under tiden grabbarna värmde upp och klädde på sig. Med facit i hand så var det jä-ligt onödigt att åka med 2 bilar ner till Ödeshög, men så vart det när inte vissa föräldrar inte kunde svara när ledarna frågade igår OM de kunde köra eller inte !! På det viset vart det 6 mil extra för oss idag. När vi kom hem fixade vi till mat och det vart läcker mat ikväll. Potatisgratäng, ytterfile, sallad och vitlöksbröd vilket var mycket gott.
Nu är det färdigskrivet för idag, ha det så bra alla därute

So long...
ChW

Hösten är här...

Ja nu är hösten här, löven faller och det är allt som oftast blåsväder. Snart har vi även vintern här med snö och kyla. I år har jag rustat mig för vintern med att köpa en varm vinterjacka (kunde inte ha förra årets då de sitter som en säck på mig). Har även införskaffat mig nya termobrallor då jag har blivit mer och mer frusen av mig när jag gått ner mer och mer i vikt. I dag vägde jag mig och viktminskningen för denna veckan hamnade på -0,9 kilo. Totalt har det blivit -37 kilo så mitt nästa mål är 40 kilo minus . Jag har ju en sporre nu i operationen av bråcket som blir lättare vad gäller ev. komplikationer i såret om jag går ner mer i vikt. Min läkare Kalev Teder som opade mig för gallstenen ville att vi skulle vänta tills jag hade gått ner lite till så vi bestämde för att vänta till efter nyår, men jag sa till han att om värken och det jobbiga inte är så besvärligt så kanske vi kan vänta rentav till mars-april. Jav vill ju göra allt för att det ska bli så skonsam operation som möjligt.

För övrigt växer kissungarna så det knakar och man ser mer och mer att de blir individer. Som det är nu så har vi 4 st kvar och vi hoppas ju på nya hem för dem men visst går inte det så får ju vi behålla dem. Både syrran och grannen är och rycker i varsin men kan inte bestämma sig och jag tror det är karlarna som bromsar där oxå. Båda har varsin katt och tycker den borde få sällskap men karlarna säger ifrån...

Jag kan ju säga så mycket att det är inte så stor skillnad på att ha en eller två katter och de har jättenytta av varandra.

De är så söta kissemissarna nu och de är jättebusiga . Min annons på dem i blocket finns här ( http://www.blocket.se/ostergotland/Kattungar_29276696.htm?ca=14&w=1 ) för den som vill glutta och kanske är intresserad av att köpa en misse.

I dag blir det till att rensa i min klägarderob för att slänga, sälja, ge bort det som är för stort. Finns nog en hel del som jag inte vill spara på längre för jag ska ALDRIG dit igen på den vikten det kan jag lova. Nu finns bara åt ett håll för mig att gå : neråt ! Denna operation är den bästa jag har gjort någonsin och jag är supernöjd. Tack landstinget !

Nehej nu är det dags att ta tag i livet, äta frukost och börja med garderoben och idag ska jag även hinna med att söka några jobb oxå.

ChW :)

Min helg :) :)

Tänk att jag gillar när helgerna är fulla med aktivitet, för det mesta iallafall. Denna helgen har varit hektisk. Jag och Walle har jobbat (det var jättekul) och Affe har också jobbat Lördagen.
På Lördagen var vi först på  DM för damer i Ödeshög (Boets IK tjejer ni var jätteduktiga !), sen jobbade vi hos Peter på kvällen Walle och jag mellan 18 och 23. Var trött när jag kom hem. Söndag kl 05.00 ringde klockan och vi åt lite frukost för att börja  06.00 och göra  frukostbuffé till bröllopsgästerna och jag kan säga att Peter och hans gäster var helnöjda med oss KUL, de trodde vi hade hållt på hela natten och grejat ! Det var sååå roligt att servera och göra frukostbuffé !!! Det var stående ovationer och vi fick aplåder t.o.m från dem alla.

 Sen efter det var Walle och jag på bilbingo och vann lite pengar ;) . Och ikväll var vi och fikade hos grannen . Lyckad helg !!

ChW:)

Åhh va trött jag blir...

Idag har jag varit på veterinärstationen med min älskade Selma. Hon var så duktig hos veterinären så det var inte klokt. Hon va i min famn när sköterskan tog stygnen och hon sa INGET. Hon är en mycket go och lugn katt. När vi åkte hem ville hon bara att vi skull komma hem direkt så då jamade hon lite.

Väl hemma satte jag igång att städa kattungarnas place och gav dem mat. När barnen kom hem badade Walle och sen åkte vi till Tranås för att se Sommens AIF - Tranås Syrianska och jag säger bara en sak, det är så man blir mörkrädd av deras sätt att beté sig...
Jag gick först förbi och de ledde med 3-1 just då. Då ser jag en medelålders utländsk man stå och skrika: - Öhh domarjävel, svartskalle ! Eller det är ju han som tycker att vi är svartskallar ! Domarn är rasist !! Jag skämdes för den medelålders mannen som gjorde sig till ett åtlöje och varför skrek han på domarn, de hade ju haft med sig domarn mer eller mindre hela matchen så att de skulle behöva klaga på domarens insats är löjligt.
Usch sicket folk... De hade smällare på läktaren (under matchen bryr jag mig inte om det)och när vi gick ut slängde de raketer på publiken som gick nedanför?! Då vart både min son och min man arga, vilket resulterade i att en skrek:- kom hit då tjockis !! Till min son. Sonen vart givetvis irriterad på det.  Det var hetsk stämning och olustigt tyckte jag. De muckade och skulle slåss och gick runt min man och son (bakom) ut från stället.. Matchen som var tidigare i somras i Sommen vann Sommen med 3-1 och tänk m vi hade gjort likadant då, vad hade hänt då?? Klart de var glada nu när de vann ikväll men att kasta smällare på folk, det är huvudlöst. Lustigt att det blir så när det är utländska lag inblandade....fattar inget ???

Nu blir det mera fotboll på TV, sen blir det nog sängen för imorgon blir det full fart hela dagen, först innebandy DM damer i Ödeshög och sen ska Walle och jag jobba på Trehörna Wärdshus mellan 18-22 på kvällen och sen 06-10 på söndag morgon. Det ska bli kul. Hoppas bara allt blir bra och att de blir nöjda med maten.

Tjingeling

ChW. <3

Datakursuppgift

Hämta text från internet och kopiera i worddokument.

1. Starta word 2007
2. Om nytt dokument öppnas automatiskt ser du ett vitt ark annars gör följande officeknappen ->nytt . Välj tomt dokment och tryck på knappen "skapa".
3. Klicka på internetikonen för att komma ut på internet.
4. Gå in på sidan http://www.recept.nu/1.5018/anders_leven/huvudratter/kyckling_fagel/kycklingburgare genom att klicka på denna länk eller skriv in adressen i adressfältet längst upp.
5. När du kommer in på den sidan kopiera texten på receptet kycklingburgare. Börja markera vid texten "kycklingburgare" och dra neråt, släpp då du kommit ner till all text du vill ha med.
6. Nu när texten är markerad ska du hålla Ctrl-knappen nere + trycka ner knappen (bokstaven) C. Då kopierar du texten till datans minne.
7. Gå nu tillbaka till ditt tomma vita worddokument du skapade i punkt 2.
8. Väl där håller du Ctrl-knappen nere + trycker ner knappen (bokstaven) V. Nu klistrar du in den texten som vi förrut kopierade till datans minne under punkt 6.
9. Nu kommer texten som du ville kopiera att komma upp på worddokumentet.
10. Nu är det dags att spara dokumentet i din mapp. Följande sätt att spara är för ABF datorerna om ni sparar hemma måste ni själva tänka efter var på er dator ni ska spara det. Kom ihåg stället ni sparar dokumentet på . OBS VIKTIGT !
11. Klicka på officeknappen och välj där i menyn "spara som"
12. Väl därinne väljer ni Dator -> lokaldisk (C:) ->er mapp med ert namn på
13. Skriv in ett lämpligt filnamn i rutan vid texten "filnamn".
14. Klicka på knappen spara.
15. Nu är dokumentet med recepttexten sparad i datorn.

Skicka fotot/dokumentet i ett mail.

1. Öppna ditt mailprogram http://www.gmail.com/  och logga in.
2. Skriv dit adressen på personen som ska ha mailet.
3. Skriv ämne på mailet
4. Skriv i ev. text som meddelande
5. Klicka på gemet (bifoga en fil)
6. Leta upp filen där du la den i förra övningen. Det går här att bifoga vilken fil du vill. Både bilder/dokument osv. Förfarandet är detsamma oavsett om det är bild/foto/dokument etc..
7. Mailprogrammet kommer nu lägga till din valda fil
8. Nu är det bara att klicka på knappen skicka

Hoppas jag kom ihåg rätt nu vad jag gav er i uppgift att göra tills på torsdag. Sänd filen ni skapat med ert recept till min mail som är följande wallin31@aries.vokby.se . Lycka till !!

// Charina

Datakurs

Öppna ett nytt tomt dokument


1. Öppna word

2. Tryck på officeknappen -> nytt

3. Då får du upp ett nytt fönster välj tomt dokument och tryck på knappen skapa



Öppna ett befintligt skrivet dokument

1. Öppna word

2. Tryck på officeknappen -> Öppna

3. När du får fram öppnarutan söker du reda på ditt dokument du måste då ange sökvägen för datorn där du vet att dokumentet ligger. Ex. om du ska söka efter övningsdokument i ABF´s datorer Dator->Lokal disk (C:) -> (mappen) Word -> filens namn

4. Dubbelklicka på filens namn

5. Dokumentet öppnas

Ledig dag !!

Idag har jag ledig dag och ska handla lite, kanske lite blommor o.d. Det är på sätt och vis skönt att slippa vara på mitt jobb då det är lite turbulent där just nu. Inte så att jag vantrivs det får ni inte tro men det är mycket som händer nu igen. På fredag är det förhandlingar med unionen igen för andra gången (senast var i feb då jag vart permitterad till halvtid). Nu är det som sagt förhandlingar igen pga den ekonomiska situationen. Mer exakt vad det innebär vet vi inte då vi inte fått någon information av förhandlaren på unionen, han har inte ens svarat på mitt sms jag skickade till han!! Dåligt tycker då jag, när man betalar dyra pengar för att vara med i facket. Jag arbetar inte på fredag med det jobbet utan är ute på annat så jag vet inte hur min chef har tänkt. Även min kollega är utomlands så...Jaja man får väl reda på senare vad de har bestämt, i ärlighetens namn så orkar jag inte bry mig längre man har ändå inget att säga till om , om man säger något så har de alltid något svar att så går det inte att lösa eller så vill vi inte ha det..gör som vi vill nu så blir det bra...varför ska man då ha förhandlingar när bara den enas villkor gäller??? Vad jag vill eller har för krav är ju oitressant så varför måste jag vara med då??

Som alla säger när man säger att facket inget gör...-De har ju inget att säga till om...

Men det anser jag att de har..det finns vissa förhandlingsmän/kvinnor som har skinn på näsan och kan trycka till arbetsgivare det har jag sett i andra förhandlingar att de kan, men det beror på hur mycket de vill också!!!

På jobbet är det som sagt mycket baktalning, "skylla på andra" och fulspel just nu...det är inte kul alls! Det har blivit "vi mot dem" så att säga, när det istället mycket bättre kunde blivit "vi kämpar tillsammans !" Men man väljer ju själv hur man ska reagera och får reaktioner därefter så att säga... Jag förstår att det är jobbigt för ledningen då det är ansträngt med ekonomin men man kan ändå köra "raka rör" till anställda och inte gå ut bara i ett mail utan kanske komma och informera tidigare vad som är på G.

Nog om det ! Nu till något mycket mer roligt. Min veckas viktminskning hamnade på -1 kg det är jag nöjd med! Nu har jag bara 4 kg kvar till nya magiska gränsen 30kg och det känns skönt. Jag tycker det faller av mig lite väl mycket hårstrån...men det ger väl med sig. Kanske är det bara bra då jag har tjockt hår och det behöver tunnas ur lite ;) det får bara inte bli för mycket...

I helgen fick vi dela på oss maken och jag för det var aktiviteter åt alla de håll. Jag var med sonen i Jönköping (Råslätt) och kollade när han spelade fotboll. Det gick inte jättebra precis de vart utspelade. Det är inte lätt när man möter serieledarna. Tror det slutade 13-2  eller nåt sånt och sonen var jättesur för han hade fått en "pungspark" från ett knä från en motspelare...vet inte om det var med mening men man kanske kan begära att den personen ber om ursäkt och frågar hur det gick, eller ??

Det är hårda ord och mycket fulspel på planen som vi inte ser och hör när vi står vid sidan av planen och hejjar på våra grabbar. Ibland är det så nervöst att man står och biter naglarna...

Jag håller på för full att förbereda för vårt stora 90-årskalas också det är kul men jobbigt...Det är svårt att få tiden att räcka till..Nu har jag beställning av maten och lite grejer som ska hända där nere i lusthuset att planera..Tur att Affes syster, hennes man ,min brors flicka Sarah samt kompisens flicka Emelie och hennes kille, kommer och hjälper oss. Och sen får vi inte glömma min underbara vän Rebecca och Anders som hjälper oss massor också. Alla är guld värda !! 

Nu känner jag att tiden är inne för att dra iväg en sväng och inhandla lite saker inför kalaset, det som kan inhandlas såhär några veckor innan. Pappersdukar, plasmuggar, tallrikar osv osv  Det ska bli roligt med kalas i sommar och att så många kommer. Det som är tråkigt är att jag inte blivit något uppvaktad av mitt arbete, från min mans jobb kommer det iallafall ca 10-15 pers. med respektive och det är ju kul,  men inte från mitt, men skit samma det då. Nu ska jag iallafall dra mig iväg en sväng, vi hörs alla glada därute !!'

:0)   Chinna

Värme och sol !!

Jaha då är sommaren på G !! Så härligt det är med värme och sol. Jag älskar värmen och det blir bara bättre när man har gått ner en hel del så man kan ha finare kläder och de sitter bättre framför allt.

Jag tänkte att jag ska presentera min tabell hur mina mått har förändrats under min viktnedgång.
Måttabell:


Datum Stuss Midja Ö-arm Lår Byst

31/1    169   144     44      77   137

16/2 Bukomfång 156

28/2    163   134     40     76     133

14/3    154   130     40     74     133

25/3    153   120     37     71     128

6/4      153   119    37      71     128

14/4    149   118    37      70     127

16/4 Bukomfång 140 Hals 42

16/4    146   115    37      69     125

20/5    141   113    37      67     122

TOTALT -28cm -31cm -7cm -10cm -15cm

20/5 Bukomfång 134 Hals 40

TOTALT Bukomfång-22cm Hals-2cm



Vikttabell:

Datum   Vikt     BMI Viktnedgång

31/1      162,3   59,5    -0

16/2      153      56,2    -9,3

28/2      145,9   53,6    -16,4

14/3      143,6   52,5    -18,7

6/4        142,7   52,2    -19,6

14/4      140,7   51,4    -21,6

20/4      139,1   51,1    -23,2

28/4      138,8   50,7    -23,5

5/5        138,3   50,7    -24

11/5      137,7   50,5    -24,6

19/5      137,3   50,3    -25

Idag kan jag äta det mesta men jag måste äta relativt ofta och små portioner. Jag måste också tugga väl. Det som händer om jag inte tuggar väl eller om jag äter fel/för fort så får jag jätteont. Det kallas för dumpning. När man får en dumpning blir man illamående, yrslig, får hjärtklappning, blir dåsig och känner sig allmänt dålig. Det är inget farligt men jätteobehagligt. Annars lever jag ett relativt vanligt liv och försöker röra på mig kontinuerligt. Jag känner naturligtvis av att jag har gått ner 25 kilo ! Allt är så mycket lättare !!

Nu är denna dagen också till ända och den har varit underbar med mycket sol och jag har varit ute i trädgården och grejjat lite. Sen har vi hållt på lite med vår bil och vi har hämtat husvagnen i Ödeshög. Jag körde den till Trehörna och backade in den på gatan ner vid vårt hus!! Det gick ganska bra tycker jag.
Med lite övning kommer det gå ändå bättre. Vi har också grillat här ikväll och jag var lite för hungrig så att det vart lite för snabbt jag åt och det fick jag sota för då jag fick ont i magen. Imorgon bär det av till Jönköping och Råslätt då Alexander ska spela fotboll. Kanske blir det rapportering och bilder senare.
Hörs, kram Charina

Operationsberättelse...

Hej alla glada vänner. Nu har det gått ett bra tag sen jag opererade mig för gastric bypass. Den 16 februari var det dags.

Den 15 februari gick jag upp ganska tidigt för att få i mig en nutrilett färdigdryck och kontrollera det sista med packningen. Min man som hade tagit ledigt skjutsade mig till tåget i Mjölby som avgick 9.43. När jag kom på tåget fick jag se att jag hade en baklängesplats men killen som satt mitt emot (framlänges) sa att jag kunde sätta mig bredvid han och kom den personen som skulle ha den platsen kunde han byta. Det var väldigt gulligt gjort..en stor eloge till han. Väl framme lite senare än beräknat då tåget var försenat redan i Mjölby, letade jag mig ner till centralringen tror jag det hette. Där stod Eva en våning upp och ropade på mig :) Jag tog rulltrappa upp och sen var det stoor kram då vi träffades för första gången. Det kändes mycket bra att träffa henne. Vi hade ju inte träffats IRL tidigare.

Vi letade oss vidare till taxin som skulle ta oss vidare till Ersta hotell. Han stannade inne på gården precis vid hotellet. Mycket trevlig taxichaufför. Väl inne på hotellet checkade vi in på våra rum, de var inredda i gammal stil, det var fint rum.

Vidare begav vi oss till sjukhuset för att ta prover och prata med narkosläkare och dietist. Alla besöken gick bra och jag vägde in mig på 153 kilo dagen före operationen. Då hade jag gått ner 9 kilo.

Vi gick ut från sjukhuset och ner till Ersta Pizzeria...där åt vi lite god mat. Det hade vi bestämt Eva och jag i och med att det var första gången vi träffades. Väl tillbaka på hotellrummet tog vi fram våra datorer och pratade lite med de hemma och vi satte på tv:n. Hon var hos mig på mitt rum en bra stund på kvällen , det var skönt att ha varandra som stöd. När hon hade gått in till sig pratade jag lite med min familj via cam och kollade på OS. Sedan duschade jag noga. Senare gick jag till sängs och somnade jättegott i den jättesköna sängen. Sov faktiskt gott hela natten och vaknade till att min man ringde på mobilen och väckte mig :) Efter att jag hade duschat noga klädde jag på mig mina kläder och knackade på hos Eva. Hon var också nästan färdig och vi bestämde när vi skulle gå.

Jag skulle vara på sjukhuset vid 7.00. Vi var där i tid och jag hann sitta en kvart tills de kom och kallade in mig. Sen hände allt i faslig fart. Sköterskan informerade mig om att jag skulle ta 7 st tabletter innan operation för då behöver man inte lika mycket smärtstillande efteråt. Sen fick jag gå in i ett rum där jag fick klä på mig de fina låååånga strumporna och skjortan som man knyter bak i ryggen (det är när man är bebis och när man opereras som man använder dem med knytning bak i ryggen) och en rock i nåt pappersliknande material och tossor på fötterna. Man var verkligen jättesöt i utstyrseln ;) När jag var färdig med det fick jag plocka i det jag behövde på uppvaket om man vart kvar där över natten och i en papperskasse fick jag lägga mina kläder och slutligen fick jag låsa in papperskassen och resväskan i ett skåp. Jag passade på att sända ett sms till Affe att jag skulle opas 7.45 och då var väl klockan 7.30 ! Väl ute i korridoren igen gav jag sköterskan nyckeln till skåpet och påsen med det till uppvaket. Sen passerade jag Eva och hon skrattade åt hur jag såg ut.

Sen fick jag lägga mig på en säng och vänta på kirurgen Anders Thorell. När han kom ritade han lite på magen och frågade om jag skulle opas lite på skoj..Det jag kommer ihåg var att han gäspade hela tiden och verkade trött...Det är ju bra tänkte jag..hehe

Efter det fick jag gå bredvid sängen till operationssalen. Jag fick hjälpa sköterskan och styra sängen lite :) Väl nere vid operation fick jag hoppa upp på operationssängen, den var rätt hög och därefter lägga ner rumpan ganska långt ner..och nere vid sängen delade sig sängen i 2 delar så att man skulle kunna vrida ut benen, för att kirurgen skulle kunna stå och operera mellan mina knän. 2 sköterskor stod och spände fast mina ben och en var vid ena armen och satte ett dropp och en vid andra armen och satte ett annat dropp. Sen var det någon som puffade lite på kudden. Därefter kom kirurgen nere vid benen och frågade om allt var bra. - Jodå det är bra svarade jag. Snart kommer du få andas in lite och sen får du sova sa han. Jag andades in och sen vart jag groggy i skallen och pang så sov jag !! Godatt !!

Sen vaknade jag när de körde in min säng vid uppvaket. Och jag förvånades av att jag inte hade mer ont än jag hade. De ville ha upp mig så fort so möjligt på toa och att sitta i en fåtölj och bara den värsta yrseln hade lagt sig kunde jag sätta mig upp lite men först ringde jag Affe och dillade lite om att det var OS och Kalla vann...det var bara det att det var ju kvällen innan..hehe. Sedan skulle jag försöka gå upp lite och kissa, men jag kunde inte kissa något. När jag lagt mig i sängen igen kom de in med Eva. Det första hon frågade efter var Kaffe..hon är ju go:ér :)
Hon mådde lite illa och fick något för det. Senare fick jag reda på att jag skulle få åka till avdelningen trots att jag skulle behöva syrgas på natten. Det var skönt att få åka till avdelningen. Där kunde jag dessutom kissa ordentligt på den toan.

Senare på kvällen kom Eva också till rummet det var bra !! Hon som låg på rummet när jag kom var också trevlig.
Första dygnet fick vi enbart dricka med tesked 3 dl. Andra dygnet fick vi dricka 1 liter klar dryck och tredje dagen fick vi äta yoghurt och soppa. Det enda som fanns var vanlig yoghurt och 2%-ig och jag åt lite för fort så jag hade nog min första dumpning på sjukhuset av yoghurten.

Den tredje dagen hade vi bestämt att Alf skulle komma och hämta oss på sjukhuset. Det gjorde han och vi fick åka hem båda två. Eva fick åka vidare till Borås från Ödeshög med sin mor och morbror. Lite strul på apoteket då inte läkaren hade skrivit ut rätt medicin och inte skickat iväg del av receptet så det vart lite onödigt strul som inte hade behövt vara...Väl hemma kände man sig osäker på vad man skulle äta, man kände sig vilsen men det ger med sig när man lär sig äta. Man får ta det försiktigt med maten och kanske inte gå över för fort på fast föda utan känna sig för försiktigt.

Kram Charina

glad

glad är jag för att damkronorna vann ! :)

Blogga lite....

Jaha då var det dags att blogga lite granna igen..

Igår var det en väldigt viktig match att vinna för LIF både psykologiskt och tabellmässigt. Skönt att de kunde knyta ihop säcken till slut. :)
Tycker stundvis att spelet är slarvigt och jag hoppas verkligen att de kan fila lite på det till kvalserien. Skönt däremot att vi har kapaciteten att göra så suveräna powerplay. När spelarna får igång sitt allra bästa spel sitter pucken som ett smäck på klubbladet och det är skönspel utan dess like..motståndaren hänger då inte med ! Det är sån hockey vi måste spela i en kvalserie.

Nu tycker jag det är lite märkligt med AIK, när ska de bestämma om de ska spela KHL eller KS ?? Jag menar det är väl hög tid att de bestämmer sig innan de påverkar för mycket i tabellen eller OM de inte ska vara med!! Det är mest schysst mot de andra lagen i Allsvenskan tycker jag !! Vad tycker ni ?

Nu är det sista arbetsdagen innan min stundande operation och imorgon fredag är jag ledig. Då ska jag försöka ta mig in till stan och klippa mig och sen ska jag försöka få min man att färga mitt hår så att man är fräsch när man kommer till storstan. Nejvars det är bara för att jag vill ha ett så lätthanterligt hår som möjligt då man kanske inte är världens fräschaste efter operation. Det är skönt att det är dags snart tycker jag. Man är förväntansfull inför det som ska ske. Ska också bli otroligt kul att träffa min underbara nyfunna vän Eva !!
Vi pratar varje dag och jag har funnit min andra hemliga syster brukar jag säga. Det känns som att vi har känt varandra jättelänge när vi pratar. Det känns otroligt bra !! Tack för att du finns Eva *Stoor bamsekram till dig*
Kram alla där ute ! // Chinna

inte så långt kvar ...

nu är det ganska nära tills jag ska åka upp till Stockholm ! Jag är väldigt förväntansfull och tar det mest med ro faktisk men det blir säkert mer nerver vad det lider .

Måste säga att jag har världens bästa vän som ska opereras samtidigt som mig . Eva är min absolut bästa peppning inför operation och vi stödjer och hjälper stöttar varandra när det är jobbigt . Jag är så jätteglad att jag har denna underbara människa bredvid mig .
Idag har det blivit innefotboll i Ödeshög det var cup . Det var många lag och fart och fläkt . Synd bara att inte Sommen var med .

Nu är vi hos grannen och ska kolla på melodifestivalen och äta lite god mat . Ja jag ska äta en kycklingsallad det blir gott också .

Idag vägde jag mig och det såg väldigt bra ut . Jag hade gått ner totalt 7,5 och det var så gött

Sen är det snart ny vecka och nya tag får se hur många kilo det slutar på innan operation .
Kram alla goa vänner

Börjat flyta.....

Jaha nu har vi nått den dagen då mitt flyt ska börja 2 februari. Jag har nu hittat en produkt som heter hunger control. Dessa dricker jag och blandar lite med oriflames drycker samt att jag kommer äta soppa typ gulasch och tomatsoppa för att få det varma och salta. Återkommer hur det går...

Charina

Helg i segerns tecken ...

så skön helg har det varit ! I fredags slog Lif Sundsvall och på Lördagen tog vi med oss familjen och begav oss till Ödeshög för att sedan åka vidare till Linköping för match där våra grabbar skulle spela ! vid uppvärmning stod en kille och följde med pekande finger min son som är lite knubbig ! Sådant gör mig ledsen att de inte är mer uppfostrade ! Denna kille fick lägga en straff som han missade och min son fick sätta det avgörande målet 1-2 till våra grabbar . De var så jätteduktiga idag ! Sist men absolut inte minst avslutades helgen med lite hockey i Ljungby mot Troja . Idag vart det ordning på torpet och de älskade laget LIF SEGRADE !! Så skönt !

Nu stundar 2 tuffa veckor för mig med flyt om jag bara tål det för att gå ner ytterligare inför min operation ! Nu är det exakt 15 dagar kvar tills dess att jag ska upp till storstaden det ska bli skönt att det blir av nu ! Nu önskar jag lycka till för min jättegoa vän Becka inför operation i veckan och hoppas det går jättebra !
Kram alla därute ! charina

21 dagar kvar....

Nu börjar det närma sig min operationsdag. Det är naturligtvis så att man ser fram emot det, men man ska inte sticka under stolen med att man är lite pirrig inför uppgiften. Snart är man framme vid dagen man har väntat på i 3 år mer eller mindre.
Känns faktiskt tryggt att ha med sig en vän som också ska opereras samtidigt. Eva har jag lärt känna under en ganska lång tid om så bara på internet och via telefon men jag känner att vi ändå har "funnit" varandra som vänner väldigt väl. Jag tror man blir tighta när man ska gå genom samma sak och kan disktuera fram och tillbaka om allt mellan himmel och jord. Jag är iallafall tacksam att jag får chansen att operera mig samtidigt som henne.

Idag den 26 jan opereras Josefine, imorgon 27 jan är det Nancy´s tur och slutligen den 3 feb är det Rebeckas tur och jag önskar alla tre ett STORT lycka till <3 <3 <3 och hoppas de hör av sig så fort de "kvicknar till", man är ju ändå så att man bryr sig om dem och vill bara deras bästa att det går bra för dem.

I går var vi på elitseriehockey. Det var en för tidig födelsedagspresent till min äldsta son och han var MER än nöjd. Hans älskade MODO mötte LHC . MODO var kul att se igår. De spelade "frejdigt och ledigt" och jag kan säga att det var längesen jag såg LHC:s stjärnor i Hlavac och Hlikna vara så "bleka". De fick inget utfört. Det verkar som att LHC hade gått in för att störa Peter Forsberg så mkt som möjligt och det skulle visa sig inte vara en bra metod.Det hade nog varit bättre att de hade koncentrerat sig på sitt spel istället, för det var INTE bra.

Även kul att studera deras medgångssupportrar till fans. Deras så kallade "hat-klack" hördes endast när LHC hade gjort ett mål i första. Dessförinnan och efter att MODO hade reducerat till 1-1 och vidare till 1-4 hörde man inte deras klack alls mer än ett par enstaka gånger då de sjöng "Hata Modo" det verkar vara deras mantra. Jag blir så trött, snacka om medgångssupportrar och brist på hejjaramsor.

Jag trycker alltid på att man istället ska hejja fram sitt lag och inte bara skrika hataramsor. Även ungdomarna som stod bredvid oss på LHC:s familjeläktare ska ha en STOR känga. De stod mestadels av tiden och larva sig och skrek och tryckte, klämde på varandra och störde övriga supportrar. Våra bekanta som var med som håller på LHC hade ställt sig bredvid oss fast på andra sidan räcket men de fick snällt fövisas upp längre upp för att barnen skulle stå längst fram trots att LHC ungarna inte hade kommit ?!?!? Ska man ha en plats långt fram får man väl komma i tid eller ???
Lustig filosofi tycker jag. Vi hade åkt tidigt var där 1 tim före match för att få bra platser...och vad jag vet är det väl bara sittplatser som man kan förboka specifik plats?!? Sen är det så att jag tycker LHC:s klack lär de små LHC:arna att skrika hatramsor det är MYCKET synd tycker jag, men man formar ju sina supportrar som man vill ha dem och det har LHC gjort åt fel håll, för även när LHC spelade i samma serie som TAIF så var det fullt polispådrag...det är sorgligt...:(

Även LHC:s svar på var de ska ställa sina bortasupportar Om det kommer många var dåligt tycker jag. De har en så liten bortaklacksstå att det är löjligt. Då får resterande supportrar stå på andra sidan på LHC:s familjeläktare..??? Bra ?? NEJ ??? Anmärkningsvärt ?? JA!! De bäddar för bråk.

Nog om detta ....
Ha en bra fortsatt dag alla mina vänner, nu väntar jag bara från att höra av min kära vän som opereras, hoppas hon är pigg imorgon och kan slänga iväg ett sms så man kan lugna sig..

Kram alla därute
Charina

Söndag och snart arbetardag igen....

Jaha då var det snart slut på helgen....tänk att det går så fort. Men när jag väntar på operationsdagen tycker jag tiden går sakta fram. Som tur är mår jag bättre i min förkylning för varje dag som går. Visst jag är förkyld men det går åt rätt håll. Det är en evig väntan hela tiden tycker jag och vill att tiden ska gå fortare. Alla frågar mig om jag är nervös inför operationen men jag känner absolut inget mer än att jag längtar något otroligt efter att det ska bli av.

Idag kommer det nog vara ganska lugnt och skönt. Ikväll blir det nog att titta på tv, det var visst någon typ Wallander eller någon sån serie.

Imorgon blir det jobbdag igen och massor att göra. Det var en stoor hög med post och leverantörsfakturor när jag kom tillbaka. Ny tidsedel och löner som ska göras och papper som ska plockas fram till revisorn. Just nu verkar det som att vi får in en massa jobb och det är på G med en del stora jobb, så jag hoppas att jag slipper bli nedsatt till halvtid, det vore skönt att få jobba som vanligt. Jag har ju mer än fullt upp att göra så det är undran vem som ska sköta det om jag bara är 4 timmar på jobbet, jag kommer inte hinna det jag gör idag på 4 timmar det kan jag lova. Jaja det är bara hoppas på att denna lågkonjuktur vänder . Just nu har vi inte märkt av så mycket av lågkonjukturen mer än att det är mer kontroll på vad som köps in osv..

Nehej kanske ska man hjälpa grannen lite med maten. Vi ska nämnligen äta lite hos dem nu ikväll. Mysigt att äta tillsammans i goda vänners lag.
Ha nu en bra söndagseftermiddag alla vänner därute..
Kram Charina

Kallt, kallt, kallt......snö, snö, snö

Vy från innegården mellan garaget och uthuset...mycket är översnöat nu...


Vy från vår baksida av trädgården


Vy från vår baksida av trädgården mycket snö är det nu..



Usch vad jättekallt det har blivit. Man pölsar i snön och tar sig fram dit man ska med nöd och näppe. Man klär på sig massor med kläder och känner sig som en michelingubbe när man är färdig. Egentligen tycker jag inte så mycket om snö och kallt men kanske är det för att jag har svårt med kläder också när det är kallt och för att man som sagt känner sig ännu mer ovig när man fått på sig kläderna.

Däremot tycker jag mycket om att mysa inne när det är ruggigt ute. Tända värmeljus, kanske ta ett varmt varmt bad med bubblor och sen mysa under en filt med de tända värmeljusen, spraket och värmen från braskaminen. Det är mysigt. En bra film och lite dricka och nåt att tugga på är då pricken över i:et. Det behöver inte vara onyttigheter och det behöver inte vräkas in men just att ha mys det är skönt !

Går i väntans tider idag är det 38 dagar kvar tills jag åker till Stockholm för att göra min operation och börjar mitt nya liv ! Visar en bild på hur min mage ser ut nu och hur den kommer se ut inuti efter operationen för de som undrar:

Denna bild visar även vilken väg maten passerar (se pilarna) jag är spänd över operationen (inte nervös) och jag vill att den ska bli av NU. Väntar väntar men den som väntar på något gott... Jag har bara possitiva förväntningar inför detta...
Man måste se det från den sidan, inte fokusera på fel saker.
Nu ska jag förbereda inför att min vän Malin kommer hit och gör mig sällskap ikväll och äter god mat och pratar lite. Tur att man har goa vänner. Hoppas att Affe har det jättebra på sin klassträff under eftermiddagen/kvällen. Han är uppe i Örebro och träffar sina klasskamrater från skoltiden 1-6 när han bodde i Fellingsbro. Nehej nu manar köket. Ha det så bra alla glada människor..

Kram Chinna

Gott Nytt 2010 !!

Nytt år, nytt oskrivet blad ! 2010 kommer bli ett händelsefullt år för mig. Jag hoppas på att min operation med allt vad det innebär (förarbete, operation och efterarbete) kommer gå bra. Att det kommer flyta på som planerat.

Nyårsafton var helt ok. God mat och vänner, det kan bara vara ok. Vi var uppe hos våra grannar en sväng och hon hade gjort potatisgratäng och nötkött. Till efterrätt hade jag gjort kladdkaka. Vi åt göttade oss och smällde raketer.

Men nu har vi gått in på ett nytt år och jag önskar mycket av det nya året faktiskt. Har nog inte tidigare haft någon så viktig händelse som ska inträffa. Det ska bli en otrolig resa jag och Eva ska göra. Även några andra vänner ska göra samma resa och jag önskar dem samma lycka med sina operationer. Nu är det 46 dagar kvar för mig och jag ska börja flyta den 18 januari har jag tänkt. Läkaren och dietisten "kräver" att jag flyter i 2 veckor men jag tänkte försöka att flyta i 4 veckor.Tror det räcker för att det blir även en pärs när man kommer hem sen med flyt och puré innan man får börja äta någorlunda "normalt" så det kommer nog räcka! Jag tror att om man inte förstorar upp saken utan tar det för vad det är så kommer det gå jättebra.

Klart att det kommer vara jobbigt många gånger, men det måste det få vara också. Men jag har inga jättestora krav mer än att jag önskar mig viktnedgång. Givetvis om jag får välja så vill jag gå ner massor men jag har inga speciella exakta krav om vad jag ska gå ner, för går jag inte ner så som jag tänkt så kommer jag att bli besviken, så därför har jag inga direkta krav, inga stora iallafall.

Sen hoppas jag verkligen att mitt älskade LIF går upp i elitserien detta året. Det vore helt underbart . Vi har funderingar på att hänga på LIF-båten i sommar också det kunde vara kul. Men vi kan inte beställa platser eller rättare sagt jag vill inte beställa det än innan jag vet om hur min operation går. Vi får väl hoppas på att det finns platser kvar till oss också.

Nehej nu är det dags att slappa lite och bara vara, idag blir nog en sån dag.

Kramar Charina